Inför producentavgift på sockersötad dryck

Ta bort momsen på frukt och grönt, inför en producentavgift på sockersötad dryck och förbjud reklam för ohälsosamma livsmedel till barn. Det är några av de förslag som finns med i den handlingsplan som Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden presenterade tidigare i år.
Utgångspunkten är att på samhällsnivå göra insatser som hjälper oss konsumenter att välja mat som vi faktiskt mår bra av. I butiken, på lunchstället eller i simhallens kafeteria.
− Vi föreslår olika åtgärder som kan styra hela samhället mot en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Förslagen bygger på WHO:s rekommendationer och även på vad som har gjorts och fungerat i andra länder, säger Anette Jansson, medförfattare till rapporten och intressepolitiskt ansvarig för preventionsfrågor på Hjärt-Lungfonden.

Bakgrunden är det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket fick i april 2021 och som slutredovisades i februari i år. Det gick ut på att ta fram nationella mål för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion och resulterade i förslag på både mål och delmål för att uppnå en bättre och mer jämlik hälsa fram till år 2035.
Kort därpå släppte Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden sin ”Handlingsplan för hälsosamma matvanor”.

Konkreta förslag
− För att målen ska kunna uppnås krävs konkreta åtgärder, men att ta fram sådana ingick inte i regeringsuppdraget. Därför har vi som organisationer följt uppdraget noga och parallellt skrivit på den handlingsplan som nu publicerats, säger Anette Jansson.
Hon säger att behovet har varit påtagligt under en längre tid. Det larmas allt oftare om att vi svenskar äter allt sämre. Mindre av frukt, bär, grönsaker, fisk och skaldjur, men desto mer av livsmedel med höga salthalter, fett och socker. Inte minst ökar konsumtionen av läsk och andra söta drycker, främst bland ungdomar.
Samtidigt visar forskningen i princip entydigt att ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för både sjukdom och förtida död. I Sverige är 5 procent av alla cancerfall kopplade till det vi äter. Samma sak med 46 procent av fallen i kranskärlssjukdom och 15 procent av strokefallen.
Är det då inte upp till individen själv att ta ansvar för sina matvanor? Anette Jansson vet att det är ett argument som ofta förs fram, men poängterar att frågan inte är fullt så enkel. Det är många faktorer som påverkar våra matvanor. Som utbud, pris, vilka sociala sammanhang vi befinner oss i och vilka socioekonomiska förutsättningar vi har.
− Som enskild individ är det svårt att ändra sina matvanor när utbudet ser ut som det gör. Bara en sådan sak som att hitta en hälsosam lunch på stan är inte alltid så lätt. Inte heller att enbart köpa en chokladbit när du kan få tre till priset av två, säger hon.

Effektivt att minska salthalt i mat

Många av de föreslagna åtgärderna är dessutom väl beprövade i andra länder. Bland annat har det så kallade saltsänkningsprogrammet framgångsrika motsvarigheter i både England och Norge.
Anette Jansson tycker att det är märkligt att det inte redan finns i Sverige.
− WHO sätter saltminskning som den mest kostnadseffektiva förändringen man kan göra på området. Även livsmedelsindustrin vill ha det här. Som det är nu måste flera företag ha två produktionslinjer, med olika saltmängd. En för Sverige och en för export, säger hon.
Att vänja sig av med mycket salt är dock något som måste göras över tid och ske samordnat.
− Smaksinnet måste hinna med. Tar du bara bort saltet från en produkt kommer ingen att köpa den, den kommer inte att smaka gott. Så livsmedelsproducenter och restaurangbransch måste minska ner långsamt och göra det samtidigt, säger Anette Jansson.

Svenskarna stödjer handlingsplanen

För att lägga ytterligare tyngd bakom rapporten har Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden låtit intervjua 1 000 svenskar i åldrarna 18-79 år via Verian, tidigare Kantar Sifo.
Resultatet av undersökningen visar att handlingsplanen har ett stort stöd i befolkningen. Nästan nio av tio svenskar vill ta bort momsen på frukt och grönt. Två tredjedelar tycker att producenter med hög sockerhalt i sina drycker ska betala en avgift. Medan sju av tio svenskar vill se obligatorisk märkning av hälsosamma livsmedel.
− Vi blev nästan lite förvånade över hur högt stödet var. Det var egentligen bara ett av våra förslag som inte hade stöd hos över 50 procent av de intervjuade, och det var förslaget att förbjuda flerköpserbjudanden på ohälsosam mat, säger Anette Jansson.
I nästa steg hoppas hon att regeringen ska anta Folkhälsomyndighetens och Livsmedelverkets förslag till nationella mål, och även ta fram en handlingsplan som kan klubbas igenom på politisk nivå.
− Det är ju inte alls säkert att det blir så, med tanke på att myndigheterna fick sitt uppdrag av den förra regeringen och inte den som sitter vid makten nu, säger Anette Jansson.
Dessutom tror hon att många svenska politiker har en felaktig bild av Sverige som land.
− Vi har varit ett av de ledande länderna på folkhälsa och den bilden lever kvar hos en del politiker. Bilden är att vi i Sverige är jätteduktiga på folkhälsa och inte alls överviktiga. Men det är ju inte längre sant, säger hon.

Text: Camilla Adolfsson

Foto: privat