2016-05-04Det stora antalet asylsökande har påverkat vård och tandvård

Det stora antalet asylsökande har varit påfrestande för hälso- och sjukvården. Särskilt utsatta områden är primärvård, tandvård och psykiatri.

- Överlag har landstingen klarat av att bemöta situationen genom olika åtgärder, men de regionala skillnaderna är stora, säger utredaren Viktoria Svensson.

Ett utbrett problem är språksvårigheter och tolkbrist.

Förra året sökte 163 000 personer asyl i Sverige. I samtliga landsting har hälso- och sjukvården påverkats, men i olika grad, konstaterar Socialstyrelsen i två nya rapporter. Utmaningar som vården har ställts inför har till exempel varit att erbjuda alla asylsökande en hälsoundersökning, vaccinera asylsökande barn och att möta akuta vårdbehov bland annat inom tandvården, mödravården och barn- och ungdomspsykiatrin. Brist på resurser och språksvårigheter har försvårat situationen.

- Landstingen har främst bemött situationen genom att omfördela resurser och förändra organisationen. Man har till exempel infört mobila vårdteam som besöker boenden, satsat på koncentrerade undersöknings- och vårdinsatser samt utbildat personalen att möta människor i kris, säger utredaren Viktoria Svensson.

Ojämnt tryck i landet
Oftast handlar det om kortsiktiga lösningar. När det gäller långsiktig hantering har landstingen kommit olika långt. Trycket på hälso- och sjukvården har också varit ojämnt fördelat inom och mellan landstingen. I relation till sin befolkning har Kalmar haft högst andel asylsökande med nära 4 procent, följt av Jämtland, Värmland och Västernorrland. Minst andel asylsökande har Stockholm med 1 procent. Socialstyrelsen kan också konstatera att vissa sjukvårdsområden har belastats hårdare än andra.

- Vi ser att behovet av tandvård är stort, liksom mödravård eftersom många gravida asylsökande inte genomgått kontroller och uppsöker vården sent i graviditeten, säger Viktoria Svensson.

Belastningen har också ökat inom psykiatrin, 20-30 procent av de asylsökande uppskattas vara drabbade av psykisk ohälsa. 

Språksvårigheter och tolkbrist
Socialstyrelsens preliminära uträkningar visar även att betydligt färre av de asylsökande genomgick hälsoundersökningar under 2015 jämfört med året innan. Det ökade trycket på hälso- och sjukvården är sannolikt en bidragande orsak, men även praktiska problem som transporter och språksvårigheter inverkar.

- Bristen på tolkar har förvärrats och utgör en viktig orsak till att landstingen har svårt att genomföra hälsoundersökningar. För de asylsökande riskerar patientsäkerheten att påverkas om diagnoser fördröjs, blir felaktiga eller uteblir. Det kan i sin tur leda till felaktig behandling, säger utredaren Susanna Dellans.

Vissa landsting har försökt hantera språkproblematiken genom att inventera personalens språkkunskaper. Ett fåtal landsting har även arbetat aktivt med att rekrytera vårdpersonal som behärskar de språk som efterfrågas mest.

Läs rapporterna Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända. Delrapport 2016 och Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården. Kartläggning våren 2016.